Avgift som fartyg som seglade till eller från utlandet avlade. Lotsarna bar själva upp avgiften, utom i Österbotten där den uppbars av städerna. Lotspenningarna gällde från 1641 både kronans transporter och privata lotsningar. Den första lotsningstaxan fastställdes 1642 och en ny fastställdes 1789 i båk- och lotsförordningen. Därefter tillföll lotspenningarna oavkortat lotsbetjäningen, från att tidigare genom en lots- och båkinrättningsavgift även delvis ha tillfallit kronan. Lotspenningarna beräknades efter hur djupgående ett fartyg var, i Österbotten beaktades efter 1812 även lotsledens längd. Utländska fartyg betalade dubbel avgift. Lotspenningar betalades i mindre belopp om lots inte hade anlitats.
luotsimaksu
Säädetyn taksan mukainen maksu, joka saapuvien ja lähtevien alusten tuli suorittaa niiden syväysten mukaisesti. Pohjanmaalla vuoden 1812 jälkeen maksun suuruuteen vaikutti myös väylän pituus. Se maksettiin luotseille ja vuoden 1812 jälkeen hintaan tuli 25% korotus aikavälillä 22.9.–10.5. ULkomaalaiset alukset maksoivat korkeinta maksua, kun taas kaupungin omat matalinta. Jos luotsia ei ollut käytetty, maksu oli pienempi.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 657–669.
Lähteenoja, Aina , Lots- och Fyrväsendets i Finland historia. Tiden intill år 1808 , Helsingfors: Sjöfartsstyrelsen 1948 .
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/