Det hemkallshemman som en indelt fotsoldat, båtsman eller ryttare hade rätt till, förutom lön i kontanter, mundering och underhåll. Jordlägenheten skulle bestå av ett spannland jord, äng till två lass hö, enkelstuga och uthus. År 1695 bestämdes att den ena gaveln skulle rödfärgas och förses med kompaniets namn och torpets nummer. År 1810 bestämdes att soldattorpen fritt skulle disponeras av rust- och rotehållare. Författningen gällde inte Kajana härad, men 1830 upphörde allmogens skyldighet att underhålla dem också där.
sotilastorppa, ruotutorppa
Sotilaspalkkatalo, jonka ruotusotilas, ruotumerisotilas tai ruoturatsumies sai käteispalkan, vaatetuksen ja ylläpidon lisäksi. Siihen tuli kuulua yksi panninmaa maata, kahden kesäkuorman niitty, mökki ja ulkohuone. Vuonna 1695 määrättiin, että toinen pääty oli maalattava punaiseksi ja siihen tuli kirjoittaa sekä komppanian nimi että torpan numero.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Första delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 219.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 590.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 327 (soldat).
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/