Under svenska tiden och autonoma tiden om av postverket utfärdat skriftligt bevis eller kvitto på att en försäkring hade tagits ut för en värdeförsändelse, rekommenderad försändelse. Beviset kallades också assuransbrev, -sedel och -bevis. Allmänt användes begreppet om en skriftlig handling som innehöll kontrakt mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren, försäkringsbrev.
vakuutuskirja
Ruotsin vallan aikana sekä autonomian ajalla postilaitoksen laatima kirjallinen todistus tai kuitti siitä, että arvolähetykselle oli otettu vakuutus. Kutsuttiin myös nimillä ”assuransbrev”, ”assuranssedel” ja ”assuransbevis”.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 30.
Storfurstendömet Finlands författningssamling. Finlands författningssamling (1917 ff). , Helsingfors: 1860–1916 , 1881: nr 10: § 13: 35–36 .
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/