Godsmassa som tillhörde Gustav Vasa som privatperson till skillnad från kronans bestånd. ”Arv” syftade på de gods som kungen hade ärvt och ”eget” på de gods han förvärvat genom köp, byten eller på annat sätt. Godsmassan utökades genom arvsprocesser och beslagtaget kyrkogods. År 1560 bestod den av omkring 5 000 gårdar. Godsmassan ärvdes 1560 av kungens söner och senare vissa av deras söner. Under Erik XIV:s regering sammanslogs största delen av godsmassan med kronogodsen. Godsmassan skiftades mellan Gustav Vasas söner. År 1622 samlades arv och eget på nytt hos kungen. En del donerades till Uppsala universitet. De som kvarstod förvaltades av kronan och utgjorde en särskild jordebokskategori till 1696 då de betecknades som kronohemman i jordeböckerna.
kuninkaan perintöä ja omaa omaisuutta
Kustaa Vaasan yksityisomaisuuden nimitys
Danielsson, Christer (et al.) , Riksarkivets beståndsöversikt. Del 4. Kammararkivet , 8 , Stockholm: Svenska riksarkivet 1995 , 63.
Huhtamies, Mikko , Maan mitta. Maanmittauksen historia Suomessa 1633–2008 , Helsinki: Maanmittauslaitos, Edita 2008 , 49.
Huhtamies, Mikko , Maan mitta. Maanmittauksen historia Suomessa 1633–2008 , Helsinki: Maanmittauslaitos, Edita 2008 , 49.
Kerkkonen, Gunvor (red.) , Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , IX: 434.