Kirurg som var anställd av en stad. En dylik fanns upptagen på rådhusets stater i Stockholm 1729, och räknades till stadsbetjänte. Också en fältskär eller barberare, som utförde mindre kirurgiska ingrepp, kunde benämnas stadskirurg om han stod i anställningsförhållande till staden. I Finland började stadskirurger förekomma först under autonoma tiden. Företräde till tjänsten hade kirurgie magistrar. Den första stadskirurgen omnämns i Vasa 1811. I Ryssland förekom benämningen under 1700-talet och avsåg en läkare i stad som var underställd stadsfysikus. Läkare med benämningen stadskirurg fanns även i Gamla Finland.
kaupunginkirurgi
Kaupungin palkkaama kirurgi. Tukholman kaupungin virkakunnassa oli kapunginkirurgi jo 1729, Suomessa kaupunginkirurgeja alkoi esiintyä vasta autonomian ajalla.
Henel, Andreas Jochim , von , Det Anno 1729 florerande Swerige, eller Fullkommelig Beskrifning Om den mycket kloka och högst-berömmeligste Regereingens Författning, Inrätt ning occh Beskaffenhet uti Riket , Leipzig: Zunkel 1730 , 160.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 38: 462. http://runeberg.org/nf/
Pesonen, Niilo , Terveyden puolesta – sairautta vastaan. Terveyden- ja sairaanhoito Suomessa 1800- ja 1900-luvulla , Porvoo: WSOY 1980 , 34.
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/