Hederstitel utan särskild tjänstgöring 1569–1614. Riksdrotsen gavs 1612 bestämda ämbetsuppgifter som president för Svea hovrätt som grundades 1614, och stod som sådan främst bland de fem riksämbetsmännen, med ställning som justitieväsendets chef. Under enväldet 1680–1686 var riksdrotsen knuten till kungen i egenskap av Kunglig Majestäts drots, sedan var titeln ur bruk fram till 1787, då den gavs åt justitiekanslern som förordnades till överpresident i alla rikets hovrätter, från 1789 ordförande i Konungens högsta domstol. Riksdrotsämbetet upphävdes 1809 i Sverige. Det brukades inte heller i Finland under autonomin.
valtakunnandrotsi
Vuosina 1569–1614 käytössä ollut kunniatitteli ilman erityistä tointa.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 205.
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , II: 872.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 6: 882–884. http://runeberg.org/nf/
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Thunander, Rudolf , Hovrätt i funktion. Göta hovrätt och brottmålen 1635–1699 , I, 49:de bandet , Stockholm: Nerenius & Santérus förlag Ab 1993 , 38.
Tiihonen, Seppo & Paula Tiihonen , Suomen hallintohistoria 1984 , 17.
Wedberg, Birger , Konungens högsta domstol 1789–1809 , Stockholm: Norstedts 1922 , 16, 20.