Posthemman på frälseägor. Postlandbonden fick 1638–1685 penninglön för postföringen, medan andra postbönder fick skattelättnader. Den dubbla tjänsten hos kronan och adeln innebar också försenad postföring då frälset krävde dagsverken och körslor av postlandbönderna. Kronan försökte därför från 1650 få frälsepersoner att avträda sina posthemman till kronan. Kronan betalade också ut ersättning till frälset om man inte hade kunnat utkräva de till landbonden hörande prestationerna för postföringens skull. Efter 1703 (förnyat 1706, 1722) skulle alla frälseposthemmanen överlåtas till kronan genom hemmansbyte. Byten av detta slag pågick till mitten av 1700-talet.
rälssipostitila
Rälssimaalla sijaitseva postitila.
Forssell, Nils , Svenska postverkets historia. På Generalpoststyrelsens uppdrag utarbetad av Nils Forssell I–II , Stockholm: Postverkets tryckeri 1936 , 113–115.
Jutikkala, Eino , Suomen postilaitoksen historia 1638–1938. Ruotsin vallan aika I 1938 , 107, 126.
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/