Sedan medeltiden det rum, i regel på rådhuset, där stadens råd (borgmästare och rådmän) sammanträdde i egenskap av stadens högsta styrande och rättsskipande organ, efter 1619 också benämning på forum för överläggningar mellan magistrat och borgerskap, tills stadens äldste på 1700-talet blev en remissinstans för magistraten. I Ryssland var ”rådstuga” 1727–1775 tidvis officiell, tidvis parallell benämning på de stadsadministrativa organ vilkas officiella benämning största delen av nämnda period var stadsmagistrat. ”Rådstuga” var även efter 1775 parallell benämning på de då introducerade stadsmagistraterna av ny typ. I Gamla Finland till 1811 var det benämning på magistraterna i de städer i vilka antalet borgmästare och rådmän 1790 reducerades med hälften.
raastupa
Gosudarstvennost´ Rossii, Slovar´- Spravočnik 1-5 , Moskva: Nauka 1996–2005 , 1: 252–255.
Handledning till judiciella arkiv , 2 , Malmö: Malmö stadsarkiv 1991 , 23.
Hannikainen, K.O.G. , Vanhan Suomen eli Viipurin läänin oloista 18:lla vuosisadalla. (Diss.) , Helsingfors: Frenckell 1888 , 115.
Herlitz, Nils , Grunddragen av det svenska statsskickets historia , Stockholm: Norstedt 1928 , 36.
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , II: 947.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Svensk uppslagsbok 1-32 , andra omarbetade och utvidgade upplagan , Malmö: Förlagshuset Norden 1947–1955 .