Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Kommerskollegium grundades 1637 men var verksamt från och med 1651, då ämbetsverket slogs ihop med den del av Kammarkollegium som förvaltade handel, industri och sjöfart. Myndigheten utövades genom kontroll och privilegiering. Kollegiet ansvarade för tullväsendet, utrikeshandeln, allmänna inrikeshandeln och handelspolitiken samt sjöfarten, manufakturer och hantverk. Från 1711 bars ansvar även för överdomstolen för accis- och tullrätterna, och till 1825 var Kommerskollegium tillsynsmyndighet över rasp- och spinnhus, barnhus och hospital. När Manufakturkontoret indrogs 1766, förvaltades den s.k. Manufakturfonden av Kommerskollegium. Kommerskollegium leddes till 1891 av en president, först kallad generaldirektör. Han biträddes ursprungligen av två kommissarier som rekryterades ur näringslivet.

Finsk beskrivning

kauppakollegio

Keskusvirasto, joka vuosina 1651–1680 sekä vuodesta 1711 eteenpäin vastasi tullitoimesta, ulkomaankaupasta, yleisestä sisämaankaupasta ja kauppapolitiikasta sekä merenkulusta, manufaktuuriteollisuudesta ja käsityöstä, myöhemmin myös raspi- ja kehruuhuoneiden, lastenkotien sekä hospitaalien valvonnasta.

Källor

Almquist, Johan Axel , Kommerskollegium och Riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten. Administrativa och biografiska anteckningar Ny följd 4 , 4 , Stockholm: Norstedt 1912–1915 , 7–8, 11–12.

Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 209.

Henel, Andreas Jochim , von , Det Anno 1729 florerande Swerige, eller Fullkommelig Beskrifning Om den mycket kloka och högst-berömmeligste Regereingens Författning, Inrätt ning occh Beskaffenhet uti Riket , Leipzig: Zunkel 1730 , 150.

Herlitz, Nils , Grunddragen av det svenska statsskickets historia , Stockholm: Norstedt 1928 , 105.

Holmberg, Håkon , Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (Domsagor och häradshövdingar i Finland), jämte finsk-svensk ordförteckning över i biografierna nämnda tjänster och myndigheter , Suomen kihlakunnantuomarien yhdistys 1959 , 253.

Lewenhaupt, Sten , Svenska högre ämbetsmän från 1634. Högre ämbetsmän och chefer för statliga verk och inom central och lokalförvaltningen m.m. namn och årtal , Stockholm: Norstedt 1962 , 52, 88, 197.

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 . http://runeberg.org/nf/

Ståhlberg, K.J. , Suomen hallinto-oikeus : yleinen osa , 2 painos , Helsinki: Otava 1928 , 18.

Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Svensk uppslagsbok 1-32 , andra omarbetade och utvidgade upplagan , Malmö: Förlagshuset Norden 1947–1955 .