I allmänhet jordlägenheter som donerats av kronan. Begreppet användes särskilt om de cirka 2 700 gods som donerades till ryska adelsmän i Gamla Finland som avträddes 1721 och 1743. Formellt gällde donationerna endast skatterna, medan bönderna fortsättningsvis hade kvar sin besittningsrätt. I Gamla Finland skulle 1721–1812 en tredjedel av donationsgodsens skatter tillfalla kronan. I praktiken förlorade bönderna sin besittningsrätt, och 1826 förklarades donationsgodsen i Gamla Finland vara frälsegods. I Sverige förbjöds donation av hemman till allodialt frälse 1682. År 1867 beviljade lantdagen medel för inlösning av donationsgodsen i Gamla Finland. Bönderna fick då rätt att genom årliga amorteringar inlösa sina hemman av staten. Jordreformen genomfördes i slutet av 1800-talet.
lahjoitusmaa, donaatio
Akiander, Matthias , Om donationerne i Wiborgs län. Historisk utredning om deras uppkomst och natur samt öfriga förhållanden under ryska tiden 1864 , 69-98.
Hannikainen, K.O.G. , Vanhan Suomen eli Viipurin läänin oloista 18:lla vuosisadalla. (Diss.) , Helsingfors: Frenckell 1888 , 46, 56-65.
Jutikkala, Eino , Bonden i Finland genom tiderna , Helsingfors: LT 1963 , 391–405.
Jutikkala, Eino , Suomen talonpojan historia , Toinen uudistettu ja lisätty laitos , Toinen uudistettu ja lisätty laitos , 257 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1958 , 358.
Paaskoski, Jyrki , Vanhan Suomen lahjoitusmaat 1710–1826. (Diss.) , Helsinki: Suomen historiallinen seura 1997 , 10, 75-88.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Svensk uppslagsbok 1-32 , andra omarbetade och utvidgade upplagan , Malmö: Förlagshuset Norden 1947–1955 .