Förvaltningshistorisk ordbok

Sök i ordboken

Inkludera termer från följande perioder:

13863 resultat för tomt sökord, inget startår - inget slutår, Svenska tiden, Autonoma tiden, Självständighetstiden:


tullskatt

tullivero*, tullimaksu

Tullavgift.

tullskäppa

tullivakka*

Kvarntull bestående av en skäppa av varje tunna säd som mals.

tullspecial

tullin erityisluettelo*, tullisuojarekisteri*

Special för tullräkenskaper.

tullstadga

tullisääntö

Förordning angående allmänhetens rättigheter och skyldigheter beträffande tullen.

tullstaket

tulliaita*

Staket eller stängsel runt stad som utgjorde tullområde.

tulltaxa

tullitariffi, tullitaksa

Förteckning över gällande tullsatser (och uppgifter om tullfria eller med import- eller exportförbud belagda varor).

tullumgäld

tullimaksu

Tullavgift.

suveränitetsholme

suvereniteettisaari*;Tornion- tai Muonionjoessa sijaitseva saari, joka on eri puolella rajaa kuin sen omistaja

Holme som är belägen i gränsälvarna Torneå och Muonio. Vid gränsdragningen 1821 utgick man från principen att jorden skulle tillhöra det egna landets undersåtar. Suveränitetsholmarna undantogs denna princip, men ägaren var skyldig att årligen betala en suveränitetsavgift för innehavet.

suveränitetsavgift

suvereniteettimaksu; Tornio- ja Muonionjoen saarten omistajien maksama maksu, jos saari sijaitsi toisella puolella rajaa

Årlig avgift som en ägare av gränsholmar i Torneå och Muonio älv skulle betala från 1821. Gränsholmarna var sådana holmar som låg på andra sidan gränsen och inte i det egna landet.

tullvakt

tullivartija

Lägre tulltjänsteman.

tullvärde

tullausarvo

En varas ekonomiska värde efter vilket tullsatsen beräknas.

tullväsen

tullitoimi, tullilaitos

Sammanfattande om allt som hör till eller har samband med tullens organisation eller verksamhet, särskilt övergående i att beteckna tullmyndighet eller tullverk.

helfri tull

täysi tullivapaus*

Äldre benämning på befrielse från tullavgifter som var anhängiga handelsfartygens bestyckning. Varor som infördes med utländska fartyg belades med hela sjötullen. Tullsatserna helfri, halvfri och ofri tull stod i förhållandet 4:5:6. Halvfrihet avdrog 1/6 och helfrihet 1/3 av tullbeloppet. Rätten att åtnjuta helfrihet förändrades över tid.

halvfri tull

puolitettu tullivapaus*

Äldre benämning på befrielse från tullavgifter som var anhängiga av handelsfartygens bestyckning. Varor som infördes med utländska fartyg belades med hela sjötullen. Tullsatserna helfri, halvfri och ofri tull stod i förhållandet 4:5:6. Halvfrihet avdrog 1/6 och helfrihet 1/3 av tullbeloppet. Rätten att åtnjuta helfrihet förändrades över tid.

ofri tull

täysimittainen tulli

Varor som infördes med utländska fartyg belades med hela sjötullen. Tullsatserna helfri, halvfri och ofri tull stod i förhållandet 4:5:6. Halvfrihet avdrog 1/6 och helfrihet 1/3 av tullbeloppet. Rätten att åtnjuta helfrihet förändrades över tid.

kegenskrivare

tuonti- ja vientirekisterin pitäjä*

Skrivare som upprättade så kallade kegenregister, ett kontrollsystem för uppgifter i införsel- och utförsellängderna under 1500-talet och fram till 1600-talets början.

kegenregister

vienti- ja tuontirekisteri*

Kontrollsystem för uppgifter i införsel- och utförsellängderna under 1500-talet och fram till 1600-talets början.

landtullkammare

maatullikamari

Tullhus där lilla tullen och accisen betalades i de större städerna.

nederlagsrätt

varastointioikeus

Rätt för stapelstad att inrätta särskilda lokaler (nederlag), där importören kunde lagra sina varor i högst fem år. Tull betalades först när varorna togs ut för försäljning inom landet.

passagetull

läpikulkutulli*

Tull på inrikesvaror som uttogs vid passage, marknad eller torghandel.

pundtullen

puntatulli*

Avgift införd 1361, erlades i hansestäderna för att göra Öresund fritt från sjörövare.

lankakunta

lankakunta

Samfällighet som bestod av skogsmark huvudsakligen i Kexholms län. Sådana samfälligheter förekom under 1600-talet och ägdes vanligen gemensamt av flera byar.

stapeltvång

tapulipakko

Handelstvång som bestod i skyldigheten att underordna sig de inskränkningar i rätten att bedriva utrikeshandel som tillkom som en följd av inrättandet av stapelstäder.

halv tull

puolikas tulli

I en bestämmelse från 1533 slogs fast att halv tull skulle erläggas av borgare som inte hade eget hus eller egen gård.

hel tull

kokotulli, täystulli

I en bestämmelse från 1533 slogs det fast att hel tull skulle avläggas av ”alla köpsvenner, svenska, tyska, danska, eller vad läs sälle som seglar”.

kyrkohärbärge

kirkon viljavarasto

Den förvaringsbod där tiondet förvarades. Boden hörde till de byggnader som allmogen skulle uppföra och underhålla. Bönderna var också skyldiga att föra tiondepersedlarna till kyrkohärbärget.

stora växeln

suuri viennin/tuonnin jalometallimaksu*

År 1606 kom en bestämmelse om växel vid införsel av varor. Samtidigt regelerades utförseln på ett liknande sätt. Vid export gjorde man skillnad mellan stora och lilla växeln. Den stora växeln var av allt att döma en skärpning av den ursprungliga (lilla) växeln och användes främst för krigsviktiga förnödenheter som var avsedda att exporteras (koppar, senare järn, älghudar). I slutet av 1606 bestämdes att vid utförsel skulle ges antingen stora eller lilla växeln plus tull. Vid stora växeln skulle gott mynt ges för hela värdet av den exporterade kvantiteten, vid lilla växeln endast för en del av den. Vid den här tiden var erläggandet av utförseltullen alltså valfritt och utgjorde ett alternativ till stora växeln.

lilla växeln

pieni viennin/tuonnin jalometallimaksu*

År 1606 kom en bestämmelse om växel vid införsel av varor. Samtidigt reglerades utförseln på ett liknande sätt. Vid export gjorde man skillnad mellan stora och lilla växeln. Den stora växeln var av allt att döma en skärpning av den ursprungliga (lilla) växeln och användes främst för krigsviktiga förnödenheter som var avsedda att exporteras (koppar, senare järn, älghudar). I slutet av 1606 bestämdes att vid utförsel skulle ges antingen stora eller lilla växeln plus tull. Vid stora växeln skulle gott mynt ges för hela värdet av den exporterade kvantiteten, vid lilla växeln endast för en del av den. Vid den här tiden var erläggandet av utförseltullen alltså valfritt och utgjorde ett alternativ till stora växeln.

fartygsväxel

alusten jalometallimaksu*

I en fullmakt till tullnären Wolmar Wichman från 1577 konstaterades om fartygsväxel att varje utifrån kommande skeppare, som förde fartyg om 20 läster, borde ha guld eller silver med sig för kronans behov i form av 4 rosenobler (eller dess värde i guld) samt 3 lödiga mark silver (eller dess värde i goda daler). Var fartyget större eller mindre än 20 läster ökades respektive minskades dessa kvantiteter i proportion därtill.

varuväxel

tavaran jalometallimaksu*

I en fullmakt till tullnären Wolmar Wichman från 1577 konstaterades att varuväxel skulle erläggas av de tullfria köpmännen, de utländska med 4 ungerska gyllen per 100 dalers värde, de inhemska med hälften därav, i båda fallen mot betalning i varor.

Militärkommittén

Sotilaskomitea

Ledande organ inom den finska aktiviströrelsen under första världskriget. Militärkommittén grundades år 1915 av tidigare finska officerare från kadettskolan i Fredrikshamn och dess målsättning var ett självständigt Finland. Kommittén fick position som ett statligt organ i september 1917 då den fick i uppgift att förbereda värnpliktslagen och dess representant blev senator i den borgerliga senaten. I januari 1918 underställdes militärkommittén senaten, dess ordförande blev överbefälhavare för senatens trupper och kommittén förvandlades till överbefälhavarens stab.

Överbefälhavarens rådgivande kommitté

Ylipäällikön neuvottelukunta

Förmedlande organ sammanställt under det finska inbördeskriget 1918 av överbefälhavaren för den vita armén. Kommittén bestod av representanter för de olika skyddskårsdistrikten och dess uppgift var att motarbeta eventuella motsättningar mellan skyddskårerna och befälet.

Vita armén

Valkoinen armeija

Benämning på de trupper som stred på regeringssidan under finska inbördeskriget år 1918. Vita armén var ett vagt begrepp till vilket räknades utöver skyddskårerna och de reguljära truppenheterna även en brokig skara större och mindre enheter som gjorde motstånd mot de röda.

Finlands folkkommissariat

Suomen kansanvaltuuskunta

Benämning på den revolutionära regeringen under finska inbördeskriget år 1918. Den grundades av socialdemokratiska partiets verkställande kommitté efter det röda gardets maktövertagande den 28 januari 1918. Som ordförande verkade Kullervo Manner. Folkkommissariatet flydde den 25 april 1918 till Petrograd och upplöstes kort därefter.

Finlands röda garde

Suomen punainen kaarti, Punakaarti

Benämning på de revolutionära trupperna under det finska inbördeskriget år 1918. Finlands röda garde grundades den 26 januari 1918 vid en sammanslagning av röda garden och arbetarnas ordningsgarden. Av rödgardisterna krävdes i början av kriget medlemskap i en arbetarorganisation. Som överbefälhavare verkade Ali Aaltonen och Eero Haapalainen.

folkkommissarie

kansanvaltuuskunnan jäsen

Medlem i Finlands folkkommissariat under det finska inbördeskriget 1918.

Verkställande kommittén

Toimeenpaneva komitea, Suomen työväen toimeenpaneva keskuskomitea

Kommitté inom det finska socialdemokratiska partiets utvidgade partikommitté. Den grundades i januari 1918 som en eftergift till den revolutionära falangen inom partiet.

Svenska landskontoret

kamarikollegion Ruotsin lääninkonttori

Avdelning inom Kammarkollegium, bestod av första respektive andra svenska landskontoret.

Tullkontoret

Tullikonttori (kamarikollegio)

Avdelning inom Kammarkollegium, inrättad 1665. Kontoret hade en egen kamrerare (ersattes 1670 med en bokhållare) samt vanligen tre kammarskrivare.

domänlägenhet

domaanitila, kruununtila

Statlig jordegendom.

assecuration

assekuraatio, ostovaltuutus*

Skriftlig order om att till exempel generaltullförvaltaren skulle få göra vissa inköp för kronans räkning. Assecurationen innehöll en försäkran om att erhålla betalning i ett visst års tulluppbörd. Den kunde också ges vid förskottsbetalning. Termen används i Kammarkollegiums diarier över utgångna handlingar.

transaktion

tarnsaktio, kauppa, liiketoimi

I fråga om ekonomisk verksamhet: affär(shändelse), operation, rörelse eller överföring, i synnerhet i fråga om konto och dylikt.

övertullförvaltare

ylitullinhoitaja

Tillfällig beteckning på generaltullförvaltaren, vilken infördes till följd av en rad schismer angående generaltullförvaltarens arbete och ansvarsområde. Titeln generaltullförvaltare infördes igen 1675.

brovaktare

sillanvartija, siltavahti

I äldre tid, en av två tjänstemannatyper vid tullplatserna, den andra var tullskrivare. Tullskrivarna utgjorde de egentliga förrättningsmännen, medan brovaktarna skötte olika bevakningsuppgifter. Ibland biträdde de vid förrättningarna.

Vörå krigsskola

Vöyrin sotakoulu, Vöyrin koulu

Första underofficersskolan i det självständiga Finland. Skolan var verksam i Vörå under perioden 26.1.1918–30.5.1918. Vörå krigsskola var en fortsättning på Vindalaskolan och hade totalt cirka 1 302 elever. Som lärare tjänstgjorde främst jägare. Skolans elever deltog i strider i Österbotten, Vilppula och Tammerfors.

Vindala krigsskola

Vimpelin koulu , Vimpelin sotakoulu

Den första militärkursen för skyddskårister och en föregångare till senare officersutbildningar. Kursen var verksam i Vindala 26.12.1917-14.1.1918 och omfattade cirka 200 elever. Chefen för skolan var general Paul von Gerich.

Skyddskårernas centralorganisation

Suojeluskuntien keskusjärjestö

Överorgan för skyddskårerna i mellersta och södra Österbotten under åren 1917‒1918. Centralorganisationens stadgar godkändes den 11 december 1917. Centralorganisationen kom att verka som stab för Vasa skyddskårsdistrikt. Centralorganisationen upphörde när skyddskårsorganisationen utvecklades och förenhetligades i hela landet.

Markovilla officerskurser

Markovillan upseerikurssit

Officersaspirantskurser som arrangerades i Markovilla i Viborg under åren 1918–1919. Som lärare verkade tyska officerare och finska jägarofficerare. Utbildningen i Markovilla ersattes senare med reservofficersskolan i Fredrikshamn.

Aktionskommittén

Aktiivinen komitea

Ledande organ inom den finska motståndsrörelsen under första världskriget. Kommittén bestod av representanter bl.a. för olika politiska partier, Militärkommittén och studenterna. Aktionskommittén organiserade jägarvärvningen, grundade skyddskårer och skaffade vapen.

Finländska republikens vakt

Suomen Tasavallan Vartiosto

Värvad trupp som grundades den 6 januari 1918 i Jalasjärvi. Finländska republikens vakt utgjorde det självständiga Finlands första infanteritrupp och deltog i inbördeskriget på den vita sidan.

evalvationsfundament

rahan arvon uudelleenmäärittämisperuste

Den utgångspunkt som används för evalvering vid myntrealisation.

justeringsarvode

vakauspalkkio, tarkistuspalkkio

Den avgift som enligt en fastställd justeringtaxa skulle erläggas för att få ett mått kontrollerat och godkänt av en justerare. En motsvarande avgift skulle också erläggas för tjärtunnor samt för kontroll och märkning av tunnor som skulle användas för försäljning av saltad fisk och salt kött.

justeringsplenum

tarkastustäysistunto (eduskunta)

Sammanträde i riksdagen för protokolljustering.

justeringsbly

vakauslyijy*

Bly som användes för att göra en lätt järnvikt tyngre, så att den vid justeringen kunde godkännas och stämplas. Järnvikterna tillverkades vanligen med en ihålighet som kunde fyllas med bly.

justeringsstämpel

vakausleima, tarkastuleima

Stämpel med vilken mätredskap, mått och vikter stämplades efter att de godkänts vid justeringen.

Revolutionsdomstol

vallankumousoikeus, vallankumoustuomioistuin

Domstol som verkade i de flesta kommuner och städer i det röda Finland under inbördeskriget 1918. Revolutionsdomstolarna skapades i enlighet med den tillfälliga lag som folkkommissariatet utfärdade den 1 februari 1918. Revolutionsdomstolen hörde till civilförvaltningen och motsvarade häradsrätten, men skulle även granska brott mot revolutionen. Revolutionsdomstolarna hade inte rätt att utfärda dödsstraff.

kamratdomstol

toverioikeus, toverituomioistuin; punakaartien komppaniatason oikeuselin

Rättsorgan inom Röda gardet under finska inbördeskriget 1918. Kamratdomstolen verkade på kompaninivå och dömde för förseelser av ordningskaraktär.

Erityisten asiain jaosto

Erityisten asiain jaosto

Organ inom folkkommissariatet som skötte om militär underrättelse och utredde kontrarevolutionär verksamhet i röda Finland under inbördeskriget 1918. Grundades av Röda gardets överbefälhavare Eero Haapalainen 30.1.1918.

Finlands oblastkommitté

Suomen aluekomitea

Revolutionärt ryskt organ som valdes av garnisonstruppernas råd i Finland den 7 maj 1917. Oblastkommitténs militäravdelning var det högsta militära organet för de ryska trupperna i Finland.

betalningskontoret

maksukonttori

Ämbetsverk i det röda Finland under finska inbördeskriget 1918, motsvarade statskontoret. Eftersom en stor del av den gamla tjänstemannakåren vägrade samarbeta med de revolutionära var regeringen i det röda Finland tvungen att skapa ersättande organ för de centrala ämbetsverken.

12121 - 12180 av 13863

« Föregående | Följande »