Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Titel för häradets målsman och domare under medeltiden. Från 1623 tjänstebeteckning för häradsrättens ordförande i domsaga, ett ursprungligen för frälset vikt ämbete som besattes av Kgl. Maj:t på hovrättens förslag och vanligen innehades av en vikarie (lagläsare). Häradshövdingen skulle efter 1681 övervara minst en tingsperiod per år och bl.a. leda ordet vid bondeståndets val av riksdagsmän. Efter 1680 användes beteckningen om av regenten respektive justitiedepartementet, senare högsta domstolen, utnämnd domarutbildad och i något av domsagans härader (tingslag) bosatt domhavande, under perioden 1918–1993 också chef för domsagans kansli. Häradshövding var också en beteckning för domhavande i de domsagor som Gamla Finland var indelat i 1721–1783 och 1797–1811. Häradshövdingen benämndes fram till 1783 även justitiekommissarie. Under stora ofreden från och med 1717 användes häradshövding som benämning på en del av de domare som tillsattes av de ryska ockupationsmyndigheterna både i Åbo generalguvernement och i Viborgs kommendantskap och som skipade rätt i häradsrätterna på landsbygden. Mot slutet av ockupationstiden var lagmansdömena domkretsar för häradshövdingarna i Åbo generalguvernement.

Finsk beskrivning

kihlakunnantuomari

Kihlakunnan edusmies ja tuomari keskiajalla. Vuodesta 1623 virkanimike kihlakunnanoikeuden puheenjohtajalle oikeuskäsittelyssä.

Källor

Engelhardt, Nikolai Henrik , Die Beschreibung des Russisch Käyserlichen Gouvernements von Wiburg (1767) , 8 , Helsinki: Suomen historiallinen seura 1973 , 13, 83.

Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 193, 213, 230.

Gosudarstvennost´ Rossii, Slovar´- Spravočnik 1-5 , Moskva: Nauka 1996–2005 , 5.2: 364–365.

Hannikainen, K.O.G. , Vanhan Suomen eli Viipurin läänin oloista 18:lla vuosisadalla. (Diss.) , Helsingfors: Frenckell 1888 , 15.

Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 .

Lagus, Robert , Det Gamla Finlands rättsliga förhållanden vid reunionen 1811. Juridiskt Album, Första serien III 1862 , 156.

Länsräkenskaperna, Gamla Finland i Riksarkivet (enskild volym: FRA + nr) , 6689.

Nikkarinen, Lasse (toim.) , Lakitieto 4 , Helsinki: Otava 1983 , 1907.

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 . http://runeberg.org/nf/

Ranta, Raimo , Stadsväsendets allmänna utveckling. Stadsväsendets historia i Finland , Helsingfors: Finlands stadsförbund .

Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .

Suomenmaan virkojen ja virastojen nimiä suomeksi. Ehdotellut Aug. Ahlqvist II , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1865 , 225.

Thunander, Rudolf , Hovrätt i funktion. Göta hovrätt och brottmålen 1635–1699 , I, 49:de bandet , Stockholm: Nerenius & Santérus förlag Ab 1993 , 215, 226–228.