Konungens troman sedan 1300-talet med uppgiften att som lagmansrättens ordförande memorera och recitera lagarna, utveckla och förklara dem samt döma i landsting och lagmansting. Från 1614 var lagmansämbetet ett högt juridiskt ämbete för behandling av från häradsrätterna vädjade civila mål. Fram till 1723 var ämbetet vikt för adelsmän. Lagmän fanns också i Gamla Finland 1721–1784 och 1797–1811. Under stora ofreden tillsatte de ryska ockupationsmyndigheterna lagmän som styresmän för de lagmansdömen som Åbo generalguvernement var indelat i från och med 1717. I fråga om uppgifterna motsvarade dessa lagmän närmast de svenska landshövdingarna. De utgjorde dock inom rättsskipningen en instans för sökande av ändring i de lokala domstolarnas domslut och hade funktionen som överexekutorer i tvistemål. I början av lilla ofreden tillsattes lagmän som styresmän i några av de finska länen för att ersätta landshövdingen, men de ersattes senare av överkommissarier som hade endast administrativa uppgifter. Lagmansämbetet avskaffades i Finland med rättsreformen 1868 och lagman blev därefter en hederstitel för erfarna hov- och rådstugurättsdomare samt häradshövdingar. Lagmanstiteln ersatte 1993 domartitlarna häradshövding och borgmästare.
laamanni
Kuninkaan uskottu 1300-luvulta lähtien, tehtävänään laamanninoikeuden puheenjohtajana muistaa ulkoa ja lukea lakeja, kehittää ja selittää niitä sekä jakaa oikeutta maa- ja laamanninkäräjillä.
Ahmas, Pentti , Oikeudenkäynnin yhdenmukaistaminen 1800-luvulla.Oikeushistoriallinen tutkimus kämnerin-, laamannin- ja ritarisyynioikeuksien lakkauttamisesta. Väitöstiivistelmä 23/05. , Helsinki: Helsingin yliopisto 2005 .
Borodkin, Michail , Istorija Finljandii. Vremja Elisavety Petrovny 1910 , 194.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 228, 231.
Hannikainen, K.O.G. , Vanhan Suomen eli Viipurin läänin oloista 18:lla vuosisadalla. (Diss.) , Helsingfors: Frenckell 1888 , 23.
Holmberg, Håkon , Suomen laamannikunnat ja laamannit , Helsinki: 1964 , 89–92, 96–99.
Inger, Göran , Svensk rättshistoria , Lund: Liber Läromedel 1980 , 17–18, 47, 116.
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 .
Knorring, Frans P. , von , Gamla Finland eller det fordna Wiborgska Gouvernementet , Åbo: Christian Ludvig Hjelt 1833 , 152.
Lagus, Robert , Det Gamla Finlands rättsliga förhållanden vid reunionen 1811. Juridiskt Album, Första serien III 1862 , 143, 156.
Lindeqvist, K.O. , Pikku vihan aika Suomessa , Hämeenlinna: Hämeen Sanomain osakeyhtiö 1889 , 27-30.
Länsräkenskaperna, Gamla Finland i Riksarkivet (enskild volym: FRA + nr) , 9968.
Länsräkenskaperna, Gamla Finland i Riksarkivet (enskild volym: FRA + nr) , 7537.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .
Suomenmaan virkojen ja virastojen nimiä suomeksi. Ehdotellut Aug. Ahlqvist II , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1865 , 228.
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Svensk uppslagsbok 1-32 , andra omarbetade och utvidgade upplagan , Malmö: Förlagshuset Norden 1947–1955 .
Tiihonen, Seppo & Paula Tiihonen , Suomen hallintohistoria 1984 , 26.